Archive for the ‘olika texter’ category

Livsmedelsverket motarbetar Sveriges miljömål

29 juli 2008

Fientliga industrier styr vår politik
Publicerad i SvD: 29 juli 2008, 04.40

Livsmedelsverket och Jordbruksverket åker till Kina för att försöka öppna upp för ökad köttexport. De hymlar inte med att de åker på den svenska köttindustrins uppdrag. Djurindustrin är en av våra allra största miljöbovar och utgör huvudproblemet vad gäller försurning, övergödning och östersjöekosystemets kollaps. Samtidigt står denna industri för en fjärdedel av Sveriges växthusgasutsläpp. Animaliska livsmedel är den källa till utsläpp av växthusgaser där vi har störst potential att snabbt minska våra växthusgasutsläpp. Genom att punktbeskatta animaliska livsmedel på samma sätt som vi beskattar bensin och andra miljöskadliga produkter, samtidigt som vi stimulerar konsumtion av vegetabilier, skulle vi kunna få ner animaliekonsumtionen och därmed växthusgasutsläppen avsevärt. Sänkningen skulle ske snabbt och helt utan kostnader för samhället.

Men nu tänker alltså våra svenska myndigheter i stället arbeta för ökad köttproduktion för export till Kina. På uppdrag av vår smutsigaste industri – djurindustrin – kommer våra myndigheter att aktivt arbeta för ökade växthusgasutsläpp och ökad förstörelse av den svenska miljön. De kommer aktivt att arbeta mot uppställda miljökvalitetsmål och de klimatmål som diskuteras i Sverige och internationellt. Djurindustrins lobbyorganisationer med LRF i spetsen har i dag en nästan absolut makt över Sveriges livsmedelspolitik och därmed över en stor del av den reella klimatpolitiken. Och djurindustrin vill absolut inte sänka sina utsläpp, utan kraftigt höja dem.

Varför låter vi våra mest miljöfientliga industrier styra Sveriges klimatpolitik och varför motarbetar våra myndigheter aktivt uppställda miljömål? Vi måste påminna våra politiker och myndigheter om att vi aldrig kan nå uppställda miljömål så länge vi för en politik som går i motsatt riktning.

Vi måste börja kräva en politik som gynnar vår miljö och våra barn i stället för en politik som kortsiktigt gynnar en liten men extremt klimatfientlig industri.
Per-Anders Jande
Informationsansvarig på Svensk mat- och miljöinformation, Spånga

LRF: Stigande matpriser gynnar världens fattiga

1 juni 2008

Denna debattartikel måste vi bara svara på!!! Snacka om lågvattenmärke 😦
synpunkt@svd.se
*******
Världens livsmedelsförsörjning står på agendan vid EU-toppmötet på midsommarafton. Också när G8-länderna samlas, liksom vid FAO:s toppmöte i Rom 3–5 juni, är den globala mattillgången en huvudfråga.

Ökad efterfrågan på mat i Asiens växande ekonomier och torka i tunga exportländer har snabbt krympt världens matlager. De prishöjningar som följt har i flera fattiga länder lett till matkravaller.
****
Läs hela: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_1294695.svd

Sveriges Riksbank: Ökad köttkonsumtion huvudorsak till höjda matpriser

29 maj 2008

http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=28140

–klipp–
Ökad efterfrågan, utbudseffekter och portföljinvesteringar bakom stigande råvarupriser
En orsak till de höga råvarupriserna är den ökade efterfrågan på världsmarknaden från tillväxtekonomier. Högre inkomster per capita i Kina, Indien och andra snabbt växande ekonomier har lett till ökad efterfrågan på livsmedel och även förändringar i sammansättningen av livsmedelskonsumtionen. Särskilt har efterfrågan på kött ökat, vilket i sin tur drivit upp efterfrågan och priserna på foderspannmål. Detta sprider sig också vidare till övriga livsmedelsgrödor. Det är rimligt att tro att efterfrågan på livsmedel i världen kommer att förbli hög.
–klipp–

”Mat för planeten” på svt

18 maj 2008

Hej vänner! Ikväll smäller det. Det ska bli spännande att se programmet. Nu gäller det att passa på att vässa pennorna och skriva 🙂
/Jonas N

http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=86230&a=1142424&lid=puff_1142447&lpos=lasMer
Mat för planeten
Marianne Schönning blev KRAV-bonde av övertygelse. Då var kor och mjölkproduktion sinnebilden för ”det goda”. Men i spåren av de snabba klimatförändringarna utmanas hela bilden av den goda maten.

I Mat för planeten träffar Dokument inifråns Marianne Spanner och Pär Fjällström några av dem som börjat fundera över matens betydelse för att rädda planeten.

– Det är väldigt sinnligt med kor. Kor är utmärkta att gråta hos. De är stora, lugna och trygga, säger Marianne Schönning.

Sedan generationer tillbaka har kossan symboliserat det goda, allt från mjölken i skolan till de öppna landskapen. Därför är den också ett smärtsamt tydligt exempel på hur kunskapen om klimateffekten är på väg att förändra vår värld. Nu är kossan på väg att bli symbol för hur maten bidrar till att förstöra klimatet. Inte ens en KRAV-bonde som Marianne Schönning går fri.

I Dokument inifrån träffar Marianne Spanner och Pär Fjällström konsumenter, bönder och handlare som har insett att klimateffekten kommer att förändra våra vanor i matbutiken.

Men alla är också osäkra på hur det ska gå till. Ska vi lära oss att välja bort produkter som är särskilt skadliga för klimatet? Och hur ska man isåfall välja? Det visar sig att en svensk tomat kan vara allt från sämst till bäst bland tomaterna i grönsaksdisken. Allt beror på hur tomaten har odlats.

Svar: Inte bra för miljön att sluta äta kött

15 maj 2008

Svar till: https://meatresponse.wordpress.com/2008/05/12/inte-bra-for-miljon-att-sluta-ata-kott/

Väldigt bra för miljön att sluta äta nötkött

Som Pernilla Sjögren Larsson och Anette Sunnanstad skriver i NT 12 maj ger hållning av nötdjur upphov till stora utsläpp av metan och lustgas, som är mycket kraftiga växthusgaser. Att sluta äta nötkött har alltså mycket stora positiva effekter för miljön. Men debattörerna vill ändå argumentera för att det inte skulle vara miljövänligt att sluta äta nötkött.

De argument som används är att korna betar på marker som vi inte kan använda till att odla mat till människor. Det är delvis sant, men som situationen ser ut idag går mer än 2/3 av Sveriges åkermark åt till att odla foder till köttindustrin. Även vall odlas till större delen på mark som det hade gått mycket bra att odla spannmål eller annan mat till människor på.

Vidare påstås att svensk nötköttsproduktion behövs för miljökvalitetsmålen ”ett rikt växt- och djurliv” och ”ett rikt odlingslandskap”. Sanningen är att mindre än 20 procent av betet från svenska nötdjur bidrar till biologisk mångfald på något sätt, enligt beräkningar av experter på Världsnaturfonden och Sveriges Lantbruksuniverisitet.

Dessutom är det så att ju mer kött som skall produceras från djuren, desto fler djur behövs för att bevara den biologiska mångfalden i hagmarkerna. Ju tidigare djuren slaktas, desto fler kalvar per betande djur behövs för att hålla populationen uppe. Kalvarna får hela eller delar av sitt näringsintag från mjölk och bidrar därmed inte till bete i samma utsräckning som vuxna kor. Fler djur leder förstås till större utsläpp av växthusgaser. Om vi vill bevara hagmarksbiotioperna på ett ur miljösynpunkt optimalt sätt skall vi låta djuren beta utan att slakta dem.

Vi bör också betänka att hagmarksbiotoperna är människokonstruerade, artificiella biotoper och att det är av kulturhistoriska skäl inte av miljöskäl vi väljer att bevara dessa. Eftersom bevarandet sker till en väldigt hög miljökostnad är det lätt att argumentera för att det inte är rimligt att behålla alla dessa marker. Ur ett brett miljöperspektiv och framför allt ur ett klimatperspektiv skulle det naturligtvis vara bäst om vi lät huvuddelen av dessa marker återgå till sitt naturliga tillstånd skog.

Växelbruk med odling av baljväxter är förstås bra för att kvävesätta jorden och leder till ökad bördighet, som debattörerna skriver. Men baljväxterna bör förstås ätas direkt av oss människor. Baljväxter i kombination med spannmål ger samma näring som vi kan få från kött. Skillnaden är att vi behöver ungefär en tiondel av markytan när vi tar näringen direkt från vegetabilier som när den kommer från nötdjur.

Debattörerna säger vidare att den ökade efterfrågan på ekologiskt odlade livsmedel kräver nötdjur för produktion av stallgödsel. Men idag är problemet inte att det finns för lite gödsel, utan att det finns för mycket gödsel. Detta orsakar övergödning, försurning och stora utsläpp av den kraftiga växthusgasen lustgas. Dessutom går det utmärkt att bedriva ekologisk odling helt utan stallgödsel eller annan gödning med animaliskt ursprung. Det råder ingen brist på halm, växtrester, alger, tång och andra vegetabiliska gödningsmedel.

Debattörerna påstår också att svensk nötköttsproduktion ger upphov till lägre växthusgasutsläpp än importerat kött. Det påståendet är korrekt för visst importerat kött, men långt ifrån för allt importerat kött. Just nu råder exportförbud för kött från Brasilien, som annars står för en stor del av importen till Sverige. Detta kött orsakar högre växthusgasutsläpp än svenskt nötkött, speciellt om korna fötts upp på
skövlad regnskogsmark. Men att det finns ett produktionssätt som är något sämre betyder förstås inte att svensk produktion är bra ur ett klimatperspektiv.

Oavsett importförbudet importerar vi dessutom mest nötkött från Irland, med samma klimatpåverkan som svenskt kött. Om köttet är svenskt eller importerat spelar en ganska liten roll i klimathänseende alla typer av nötkött tillhör det mest klimatfientliga du kan äta.

Samtliga debattörernas argument för att nötköttskonsumtion skulle vara bra för miljön visar sig alltså vara rena lögner. Köttproduktionen tar enormt mycket större landområden i anspråk än vegetabilieproduktion. Och det är till mycket stor del odlingsbar mark speciellt i Sverige, med vår korta betessäsong. Svenska kor kan bara vara ute och beta 4-5 månader om året och kan därför inte ens i teorin få huvuddelen av sin föda från något annat än odlat foder. Nötköttsproduktion är hur man än vrider och vänder på saken ett extremt slöseri med odlingsbar mark.

Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO är djurhållning för köttproduktion en av de allra största orsakerna till våra allvarligaste miljöproblem på alla skalor från den lokala till den globala. Växthusgasutsläppen är bara ett i mängden av allvarliga problem som djurhållningen skapar. Nötkött är inte bara det mest klimatfientliga, utan generellt det mest miljöfientliga du kan äta. Det enda kostval som i stor skala kan vara miljövänligt är en vegetarisk diet.

Per-Anders Jande
Informationsansvarig,
Svensk mat- och miljöinformation

Inte bra för miljön att sluta äta kött

12 maj 2008

Norrköpings Tidningar 12/5.
debatt@nt.se

Köttskatt minskar matkrisen

7 maj 2008

Här kommer fyra rationella skäl att införa köttskatt.

1) Staten ska inte i onödan styra individens matkonsumtion. Subventionerna till det finländska lantbruket motsvarade 47% lantbruksproduktionens värde. De största stödsummorna gick till djurindustrin. Siffrorna i Sverige torde vara snarlika. Eftersom kött är mycket dyrare att producera i förhållande till vegetabilier så påverkas köttets slutpris och därmed konsumtionen mycket mer av subventionerna. En köttskatt i Sverige kan kompensera för detta. Subventionerna kommer vi inte åt eftersom de till stor del beslutas på EU-nivå.

2) Ökat köttätande leder till svält. I genomsnitt dör 13 689 barn varje dag av akut undernäring. Nu riskerar ytterligare 100 miljoner människor svält, enligt FN, på grund av kraftigt höjda matpriser. Enligt EU-kommissionen, Marianne Fischer Boel, är den ökade köttkonsumtionen huvudorsaken. Det krävs många gånger mer åkermark för att producera kött än vegetabilier vilket ökar efterfrågan på jordbruksmark vilket i sin tur driver upp priserna. Om ingenting görs räknar FN med en fördubblad köttkonsumtion 2050. Det vore en katastrof för världens fattiga.

3) Köttproduktionen leder till växthusgasutsläpp. Globalt står jordbruksektorn för 25% av växthusgasutsläppen, varav köttproduktionen står för 18%. Officiell står jordbruksektorn i Sverige för 13-14% av växthusgasutsläppen. Men då har man inte räknat in exempelvis import av kraftfoder (soja) vilket leder till stora växthusgasutsläpp då regnskog huggs ner. Totalt är svenskt jordbruk och köttproduktion inte mycket bättre än det internationella genomsnittet. Dessutom är hälften av allt nötkött som konsumeras i Sverige importerat. Transportsektorn står för 13,5% av växthusgasutsläppen. Varför skulle 60-70 procent av priset på den miljöfarliga bensinen kunna bestå av skatt, medan köttet både har en skattesubventionerad produktion och en låg moms på 12 procent?

4) Den höga köttkonsumtionen skadar hälsan. Världscancerfonden har uppgraderat varningen för rött kött till högsta nivån och avråder helt ifrån alla processade charkvaror, som korvar och pastejer. Budskapet är att äta mindre än 500 gram tillagat rött kött i veckan.

Forskning på Chalmers Tekniska Högskola visar att köttskatt är effektivt. Det räcker med 15 kronors skatt per kilo nötkött för att minska konsumtionen med 13 procent.