Archive for the ‘nyheter’ category

Klimatmärkning kan leda helt fel

4 maj 2008

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?a=418076

Den inslagna vägen när det gäller klimatmärkning av mat riskerar att leda till en situation där märkningen får motsatt verkan och i stället bidrar till att öka utsläppen av växthusgaser, skriver miljöforskarna Stefan Wirsenius och Fredrik Hedenus.

Produktionen av mat i världen står för omkring en fjärdedel av de totala utsläppen av växthusgaser, vilket är ungefär dubbelt så mycket som utsläppen från världens transporter. Mot denna bakgrund lanserade Krav och Svenskt sigill nyligen ett förslag till klimatmärkning av mat. Ett vällovligt initiativ eftersom vad vi äter spelar stor roll för våra utsläpp av växthusgaser. Problemet är bara att det förslag som Krav och Svenskt sigill tagit fram inte vägleder konsumenten i det viktigaste valet – vilken slags mat vi väljer.
Växthusgasutsläpp från mat skiljer sig från utsläpp från energi och transporter.
När man talar klimat pratar man ofta om koldioxid och fossila bränslen, men de viktigaste växthusgaserna från matproduktion är lustgas och metan. Och så länge transporten av mat inte sker med flyg, är koldioxidutsläppen från transporterna av mat obetydliga jämfört med utsläppen av lustgas och metan.
Ingen lustig gas
Lustgas kommer främst från gödslad mark, och markkrävande mat, som kött, ger därmed höga utsläpp av lustgas. Nötkött och mjölk orsakar dessutom stora utsläpp av metan som bildas i kornas magar. Detta gör sammantaget att ett kilo nötkött orsakar ungefär sex gånger högre utsläpp jämfört med kyckling och mer än femtio gånger högre utsläpp jämfört med bönor.
Det finns inget sätt att avsevärt minska dessa utsläpp med tekniska lösningar eller förändringar i produktionssätt. Djuren kräver sitt foder för att växa, och hur kornas magar fungerar ändrar vi inte på hur som helst. De stora skillnaderna i utsläpp mellan olika slags mat kommer därför att kvarstå, även om man sätter in åtgärder för att minska utsläppen från produktionen.
Krav och Svenskt sigill har valt att klimatmärka produktionen. I ett första steg har man tagit fram kriterier för fisk, frukt, grönsaker, spannmål och bönor. Ännu har man inte bestämt hur man ska klimatmärka den största klimatboven – nötköttet, men man har redan slagit in på en väg som leder fel.
Att man valt att klimatmärka produktionen innebär att fisk kommer att klimatmärkas om den orsakar utsläpp mindre än 2 kg koldioxid per kg ätbar fisk, vilket är ganska lågt för att vara fisk. Bönor å andra sidan som i vanliga fall släpper ut omkring 0.2 kg koldioxidekvivalenter per kg, kommer inte att klimatmärkas om de paketeras i en klorblekt förpackning. Trots att klorblekning spelar en obetydlig roll när de gäller utsläppen av växthusgaser.
Cykla och ät vegetariskt
Effekten av detta blir märklig – den miljömedvetna konsumenten som gör ett aktivt val av fisk bidrar till utsläpp som är tio gånger större än dem från den omedvetna konsumenten som bara plockar första bästa klorblekta förpackning med bönor från hyllan.
Vi har blivit vana vid att politiker och forskare uppmanar oss att cykla och åka kollektivt istället för att ta bilen. Men få vågar säga att det är dags att dra ner på nötköttet för klimatets skull, och i stället äta mer kyckling eller vegetariskt. Trots att det valet är väl så viktigt som att ställa bilen. Det vet Krav och Svenskt sigill, men skriver uttryckligen att man inte vill hjälpa konsumenten i det valet. I stället vill man påverka produktionen av mat. Det finns åtgärder att göra när det gäller produktionen och det är bra att man visar på en del av dem. Men det innebär inte att man får glömma den kanske viktigaste åtgärden – konsumentens kostval.
Sporra producenterna
Hur skulle då ett bättre alternativ se ut? Dela in mat i olika jämförbara grupper, exempelvis kött, spannmål, grönsaker etcetera. Sätt sedan en gräns för hur stora utsläppen av växthusgaser får vara inom varje grupp. Klimatmärk de typer av varor som ligger under gränsen. På det viset vägleder märkningen konsumenterna mot den mat som faktiskt på allvar kan påverka våra utsläpp av växthusgaser.
För att inte behöva göra fullständiga analyser av utsläppen från varje producent kan detta sedan kombineras med ytterligare krav, såsom att transporten inte får ske med flyg eller att växthuset inte får värmas med olja. På det viset sporrar man samtidigt producenterna att minska sina utsläpp.
Om Krav och Svenskt sigill fortsätter på den inslagna vägen även när det gäller klimatmärkning av mjölk och kött, riskerar vi få en situation där märkningen bidrar till att öka utsläppen av växthusgaser. Märket får konsumenten att tro att biffen är ett bra klimatval, och köper kanske lite mer. Vi har fått en märkning som leder ifrån i stället för till en klimatsmartare diet.
Stefan Wirsenius
dr miljövetenskap, Chalmers
Fredrik Hedenus
fil lic miljövetenskap, Chalmers

Annonser

Lantbrukssubventionerna 47% av produktionens värde

4 maj 2008

http://web.stt.fi/svenskslc/40408477.php
 
Subventionerna till det finländska lantbruket motsvarade i fjol nästan hälften av lantbruksproduktionens värde. Lantbruket fick över 1,8 miljarder euro i olika sorters stöd, vilket motsvarade 47 procent av produktionens värde. I fjol var lantbruksproduktionen värd 3,8 miljarder euro.
Av subventionerna härstammade närmare 1,3 miljarder euro ur EU:s system för lantbruksstöd. Ungefär 550 miljoner euro var nationellt stöd.De största stödsummorna gick till produktionen av mjölk, griskött, nötkött, kött av fjäderfä och korn. Till mjölkproduktionen betalades 486 miljoner euro i stöd och till produktionen av griskött närmare 286 miljoner euro.

Gårdsstödet från EU uppgick till 0,5 miljarder euro, LFA-stödet till 0,4 miljarder euro och miljöstödet till 0,3 miljarder euro.

Trädgårdsnäringen fick drygt 59 miljoner euro i stöd. Stödet till växthusnäringen utgjorde merparten därav. Stödet till trädgårdsnäringen motsvarade mindre än 14 procent av produktionens värde. Även om man bortser från stödet hade trädgårdsnäringen större intäkter än utgifter.

Lantbruket sysselsatte i fjol i snitt 89 000 personer. Dessa utgjorde 3,6 procent av den sysselsatta arbetskraften. (FNB)

 

Slopa biffen

27 april 2008

http://www.expressen.se/ledare/marteus/1.1138779/ann-charlotte-marteus-slopa-biffen


Andreas Carlgren: Svälten beror på den ökande köttkonsumtionen‏

24 april 2008

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=2028584

Carlgren: Biobränsledebatten fel ute

Håller inte med om argument.

Flera regeringar i Europa tvivlar nu på etanolproduktion i utvecklingsländer. Orsaken är bland annat att framställning av etanol kan komma i konflikt med livsmedelproduktionen i utvecklingsländer. Men miljöminister Andreas Carlgren delar inte uppfattningarna i Tyskland och Storbritannien.

Miljöminister Andreas Carlgren
Tätnande frågetecken kring biobränslen (22 april)
– Jag tycker att de koncentrerar sig på fel lösning. Lösningen nu är inte att allmänt börja strypa biobränsleproduktion eller att plötsligt börja darra på manschetten om inriktningen i EU, säger Andreas Carlgren.

– Utan det är att dels fastställa hållbarhetskriterier och se till att den processen skyndas på i EU, att vi sätter upp klara kriterier som också kommer att sortera ut det som är miljödåligt, men släppa fram det som är miljöbra, säger Andreas Carlgren.

Kritiken den senaste tiden gäller att storsatsningen på etanolproduktionen i utvecklingsländer skulle inkräkta på odling av livsmedel, speciellt i Afrika, och att västvärdens behov av biobränsle till drivmedel bidrar till att trissa upp priserna på livsmedel. Men Andreas Carlgren anser att det också finns andra orsaker till livsmedelskrisen.

– Det beror framförallt på den ökande köttkonsumtionen i världen. Det ökar kraven på fodersäd, det finns också brist på säd på livsmedelsmarknaden. Det är de stora problemen. Biobränslemarknaden är en liten del av orsaken.

Den brittiska vetenskapsakademin kom i januari med en rapport, som också ifrågasatte etanolens positiva klimateffekter. Till exempel, avverkning av regnskog för att anlägga oljepalmsplantager släpper istället ut stora mängder koldioxid, och etanolen kräver i varierande grad energi vid framställningen.

Tysklands biståndsminister, Heidimarie Wieczorek-Zeul, har föreslagit ett tillfälligt stopp för etanolproduktion och Storbritanniens premiärminister, Gordon Brown, har framkastat att EU:s mål för biobränsle som drivmedel kan behöva ändras.

– Det är fel väg att gå, säger Andreas Carlgren.

Nu arbetar EU alltså med kriterier, som ska bestämma vilka regler som ska gälla för en hållbar produktion av de biodrivmedel, som importeras till EU.

– Se till att hållbarhetskriterierna kommer fram, att de finns på plats i EU och att de kan gälla globalt. Det gör att vi inte får den här konflikten med livsmedelsproduktionen. Den processen tycker jag ska skyndas på. Det är det som är det viktiga nu.

EU-kommissionen: Kopplingen köttkonsumtion/klimatförändringen värd ingående granskning

20 april 2008

http://www.vguengl.org/invoke.asp?folderid=4700&method=display&lang=se

Köttkonsumtion och klimatförändringar

SKRIFTLIG FRÅGA E-4632/07

från Jens Holm (GUE/NGL)
till kommissionen

Angående: Köttkonsumtion och klimatförändringar

Att köttkonsumtion har tydliga negativa effekter för miljön är väl känt sedan tidigare. Boskapssektorn är en av världens största miljöbovar och står för cirka 18 procent av världens utsläpp av växthusgaser, enligt FAO-rapporten Livestock´s Long Shadow. Nu kommer det en ny uppmaning om behovet av minskat köttätande. Det är forskare som i den brittiska medicinska tidskriften The Lancet säger att det är nödvändigt att dra ned mängden konsumerat kött till omkring 100 gram per dag i den rika världen. Det skulle innebära minst en halvering av konsumtionen i EU-länderna. En sådan förändring skulle gynna såväl människors hälsa som vår gemensamma miljö.

På vilket sätt ämnar kommissionen lyfta frågan om kopplingen mellan köttkonsumtion och klimatförändringar såväl internt i unionen som i diskussionen med internationella partners, och då i synnerhet USA?

********

E-4632/07SV

Svar från Mariann Fischer Boel
på kommissionens vägnar

(15.1.2008) 

Kommissionen är medveten om att man i rapporten från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) lyfter fram viktiga världsfrågor. Kommissionen inser värdet av FAO-studiens metodik och höga kvalitet, men anser att slutsatserna inte direkt kan tillämpas när det gäller boskapsuppfödning i EU.

EU kännetecknas av en rad olika mycket varierande boskapsuppfödningssystem med avseende på djur, utfodringsmönster och markanvändning. Många typer av boskapsuppfödning, särskilt betande boskap, är också viktiga för miljön, t.ex. genom upprätthållandet av betesmarker och de europeiska landskapens mångfald. Djuruppfödningssektorn bidrar avsevärt till ekonomierna i många landbygdsområden i Europa. Med andra ord är det en verklig utmaning att jämka efterfrågan på djuruppfödningsprodukter och miljöskyddet, något som även betonas i FAO-rapporten. Kommissionen är övertygad om att lösningen på klimatförändringen inte utgörs av en begränsning av konsumtionen av animalieprodukter, som krävs för en balanserad diet, även om ytterligare ansträngningar kan och måste göras för att minska utsläppen från djuruppfödningssektorn.

Kommissionen vill gärna upplysa parlamentsledamoten om följande: Nuvarande och förutspådda trender när det gäller utsläpp av växthusgas från djuruppfödning och konsumtion av animalieprodukter, metodik för redovisningen av utsläpp, och uppföljningen av FAO-rapporten som kommissionen planerar.

Trender när det gäller växthusgasutsläpp från jordbruk och djuruppfödning och metodiken för växthusgasinventeringen:

Största delen av den ekonomiska verksamheten leder till utsläpp av gaser som ger upphov till den globala uppvärmningen. EU strävar efter att göra den ekonomiska verksamheten mer hållbar, även i ett klimatperspektiv. Jordbruket, inbegripet djuruppfödningen, svarade för ungefär nio procent av de sammanlagda växthusgasutsläppen i EU under 2005, varav mer än fem procent utgjordes av dikväveoxid (främst från gödningsmedel i den odlade marken) och ungefär fyra procent av metan (främst från djurbesättningarnas matsmältning och från lagring av gödsel).

I EU:s 27 medlemsstater har metanutsläppen minskats med ungefär 18 procent 1995-2005, vilket främst är resultatet av en avsevärd minskning av djurbesättningarna. Denna positiva trend beror främst på de gradvisa strukturändringarna av den gemensamma jordbrukspolitiken. Nästan alla medlemsstater minskade sina utsläpp från djurhållningen, med de största minskningarna i de nya medlemsstaterna. Minskningen av de totala jordbruksutsläppen mellan 1990-2005 (25 %) är avsevärt större än den sammanlagda utsläppsminskningen för alla ekonomiska sektorer (7,9 %). Jordbrukssektorn har därmed redan bidragit avsevärt till uppnåendet av åtagandena enligt Kyoto-protokollet.

De ovannämnda uppgifterna följer den internationellt godkända metodik för redovisningen av växthusgasutsläpp som samordnas av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC).  Enligt IPCC-metodiken redovisas växthusgasutsläppen från förädlingen av animalieprodukter inte i ”jordbrukskategorin” utan i inventeringen för ”industrin”.

Utsläppen från djurhållningen förutspås att 2010 ha minskat ytterligare till under nivåerna som anges för 1990. Den planerade minskningen av besättningsstorlekarna och den ökade produktiviteten kommer troligtvis att leda till ytterligare minskningar av metanutsläpp. Enligt den senaste IPPC-rapporten om klimatförändringar[1] är EU den enda regionen i världen där växthusgasutsläppen från jordbruket beräknas minska till 2020.

Kommissionen håller med om att ytterligare insatser kan och bör göras för att minska utsläppen från djuruppfödningssektorn. Vid de senaste reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken har kommissionen vidtagit viktiga åtgärder för att förändra stödet till djuruppfödningssektorn. Stöd som helt eller delvis skiljs från produktionen och tvärvillkor utgör de viktigaste åtgärderna för att avsevärt minska incitamenten för en intensiv produktion. Klimatförändringsmålen har även inbegripits i landsbygdsutvecklingspolitiken för 2007-2013.

Kommissionen har dessutom nyligen officiellt gått med i USA:s initiativ ”Methane-to-Markets Initiative”. Kommissionen deltar i det gemensamma utarbetaandet av en arbetsplan till nästa toppmöte mellan EU och USA som ska äga rum under första hälften av 2008. Följaktligen är metanutsläpp (som utöver från jordbruket även sker i omfattande mängd när det gäller fackling vid oljeborrning, kolgruvedrift, torvbränder och avfallsdeponier) och metanets bidrag till den ökande klimatförändringen, samt sökandet efter sätt att minska metanutsläppen i atmosfären, de viktigaste frågorna i ”EU US on Climate Change, Clean Energy and Sustainable Development”.

Konsumtionen av animalieprodukter:

Kommissionen utarbetar regelbundet kort- och långsiktiga prognoser för produktionen och konsumtionen av animalieprodukter. Dessa prognoser uppdateras flera gånger om året.

EU:s sammanlagda köttkonsumtion visade på en liten nedgång 2006, eftersom den minskade fjäderfäköttkonsumtionen (som föranleddes av fågelinfluensakrisen) inte helt har kompenserats av en ökad konsumtion av gris- och nötkött. Till slutet av 2008 förväntas den sammanlagda köttkonsumtionen i hela EU öka något. Fjäderfäkött kommer att vinna tillbaka marknadsandelar när det gäller den sammanlagda köttkonsumtionen på bekostnad nöt- och fårkött (med antagande av att inga större marknadsrubbningar sker på grund av att ytterligare djursjukdomar bryter ut).

Under 2007 och 2008 antas både produktionen och konsumtionen av nötkött i hela EU att minska. Medan den minskade produktionen främst kan härledas från de fortsatt minskande boskapsbesättningsstorlekarna (som stärktes genom genomförandet av 2003 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken) kommer den minskande nötköttskonsumtionen främst att vara ett resultat av förändrade konsumentbeteenden och av att relativpriserna gör nöttkött mindre attraktivt än annat kött. Den trend som konstaterats för ökad import (även till högsta tullbelopp) och minskad export av nötkött kommer att fortsätta vilket leder till en nettoimportbalans för hela EU på 482 000 ton 2008.

De försiktiga prognoserna över EU:s konsumtionstrender måste jämföras med de ökande efterfrågan av animalieprodukter (mjölk, kött och ägg) i hela världen, som kan komma att leda till ytterligare ändringar av markanvändningen och högre växthusgasutsläpp i tredjeländer, i synnerhet i utvecklingsländer såsom Kina och Indien.

I detta sammanhang är det viktigt att inte underminera den europeiska djuruppfödningsektorns konkurrenskraft, som utsätts för allt större världskonkurrens. Det är också viktigt att beakta att, allt eftersom efterfrågan på animalieprodukter på världsmarknaden ökar, kommer inte stränga riskreducerande åtgärder som vidtas i EU att resultera i en nettominskning av utsläpp i hela världen eftersom djuruppfödningen kommer att förläggas till andra länder.

Boskapsuppfödningens bidrag till växthusgasutsläpp i EU:

Kommissionen håller för närvarande på att förbereda lanseringen av en särskild studie, som kommer att försöka få fram en tillförlitlig uppskattning av den totala inverkan av EU:s djurhållningsproduktionskedja på klimatförändringarna. De tekniska aspekterna av denna studie (räckvidd, metodik, databehov) diskuteras för närvarande med stöd av en grupp europeiska experter.

Kopplingen mellan en hög sammanlagd köttkonsumtion och klimatförändringen är givetvis en aspekt som är värd mer ingående granskning, inte endast med tanke på att minska klimatförändringen, utan även med tanke på konsumtionens inverkan på människors hälsa. Även om kommissionen inte är intresserad av en styrning av vad människor bör äta, kommer den progressiva utvecklingen av marknadsbaserade mekanismer som tar hänsyn till de faktiska kostnaderna för växthusgasutsläpp, oberoende av källorna till dessa utsläpp, att inom kort även inbegripa jordbruksmetoder och livsmedelskonsumtionsmönster.