Arkiv för mars 2008

Svar till Anita Persson

31 mars 2008

Svar till Anita Persson, ordförande för Styrelsen för Sveriges Nötköttsproducenter, som i flera tidningar skrivit debattartikeln ”Miljö är så mycket mer än klimat”, se: http://194.68.65.41/artikelmall.asp?version=744296

Anita Person har så rätt i att miljö är så mycket mer än klimat. Hösten 2006 presenterade FN:s jordbruksorgan FAO rapporten Livestock’s long shadow, som slår fast att djurhållningen är en av de två eller tre största bidragande faktorerna till alla våra mest allvarliga miljöproblemen, på varje skala från den lokala till den globala. Några exempel är växthusgasutsläpp, jordförstörelse, vattenförstörelse, övergödning, försurning och förlust av biologisk mångfald.

Vad gäller den svenska betesmarken så är det en liten del av marken som är verkligt skyddsvärd. Knappt tio procent av Sveriges nuvarande nötdjursstam är tillräckligt för att bevara alla marker Jordbruksverket anser vara skyddsvärda ur biologisk mångfaldsynpunkt. De arter som bevaras genom att kor går och betar i Svenska hagar är dessutom väldigt få. Det antal arter som utrotas i regnskogen som en direkt konsekvens av köttindustrin kan räknas i miljoner. Varje dag! Vi har idag en global livsmedelsmarknad och den Svenska nötköttsproduktionen är förstås inte frikopplad från vad som händer i regnskogen. Den importerar kraftfoder som bidragit till regnskogsskövling och den uppmanar till ökad köttkonsumtion, som i förlängningen leder till ökad import av regnskogskött eftersom det är billigare.

Anita Persson har förstås rätt i att matproduktionen aldrig har stått för en mindre andel av växthusgasutsläppen. Men den minskade andelen beror ju inte på att utsläppen från djurindustrin har minskat. I själva verket har utsläppen från djurhållningen ökat exponentiellt över de senaste 100 åren. Djurhållningens andel har minskat bara för att användningen av kol och olja har ökat ännu snabbare.

All köttproduktion tar väldigt mycket större landytor i anspråk än vegetabilier med samma näringsvärde. Eventuella skillnader mellan kött producerat i Sverige och i andra länder är helt försumbara i jämförelse med skillnaden mellan vegetarisk kost och en köttbaserad kost. Det är välkända fakta.

En grupp forskare på Chalmers tekniska högskola har föreslagit en skatt på animaliska produkter inom EU, för att frigöra odlingsbar yta till biobränsleproduktion. Enligt deras beräkningar skulle en skatt på 15 kronor kilot för nöt- och fårkött och lägre skatter för griskött, kyckligkött, ägg och mejeriprodukter innebära att EU kan uppnå sina biobränslemål utan att vi behöver ta mer mark i anspråk — den minskade köttproduktionen skulle frigöra ytan. Köttskatt är alltså ett mycket effektivt sätt att samtidigt minska växthusgasutsläpp från djurhållning och från förbränning av fossila bränslen.

Den största orsaken till att odlingsbar mark idag förstörs för all överskådlig framtid är intensiv djurhållning med överbetning som följd. Klimatförändringar, till stor del orsakade av djurhållningen, orsakar dessutom torka och höjer havsnivån, vilket främst drabbar jordbruksmark. Om vi vill kunna föda en växande världsbefolkning är det därför helt nödvändigt att kraftigt minska köttkonsumtionen. Det går att föda många gånger fler människor på samma yta jordbruksmark på en vegetabilisk kost som på en diet baserad på kött.

Naturvårdsverket och Livsmedelsverket har nu börjat få upp ögonen för köttkonsumtionens miljöaspekter. De båda myndigheterna inledde nyligen ett samarbete där nya kostrekommendationer ska utarbetas. Vår förhoppning är att deras utlåtande kan bidra till den fördjupade diskussion som Anita Persson efterlyser.

Jonas Norberg
Styrelseledamot och nyhetesansvarig
Svensk mat- och miljöinformation

Per-Anders Jande
Styrelseledamot och informationsansvarig
Svensk mat- och miljöinformation

Miljö är mer än klimat

28 mars 2008

Det vore toppen om någon vill svara på nedanstående debattartikel i Vestmanlands Läns Tidning. Skicka ditt svar till:
i n s a n d a r e @ v l t . s e
För mer information se:
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=744258

Radiodebatt om köttskatt

27 mars 2008

Här kan vi lyssna på debatten om köttskatt mellan Per-Anders Jande (från Meat Response och Smmi) och LRF i Sveriges Radio Kalmar: Lyssna här

”Milt smaksatta kycklingburgare…”

26 mars 2008

DN-köket med Berit Lyregård 26/3: ”Kycklingfärs brukar man hitta på hyllan med övriga färska kycklingprodukter i många mataffärer. Fläskfärs eller blandfärs kan vara ett alternativ till kycklingfärsen.”

Alternativ borde väl stå för någonting alternativt?

Hej Berit! Tack för dina recept som jag ofta uppskattar. Jag reagerade dock över dagens recept med kycklingfärs och hänvisning till fläskfärs eller blandfärs som ”alternativ”. Skulle det inte varit på sin plats att föra fram ett vegetariskt alternativ istället? Hur resonerar du och DN i frågan om köttets miljöpåverkan? Vi vet idag att köttindustrin är en av de största miljöbovarna och ett hinder för en hållbar livsmedelsförsörjning. FN:s jordbruksorgans FAO slår fast i rapporten Livestock’s long shadow (2006): ”The livestock sector emerges as one of the top two or three most significant contributors to the most serious environmental problems, at every scale from local to global.” Det handlar om flera aspekter, för att nämna några: köttindustrin tar 10-20 gånger så mycket resurser I anspråk som vegetabilier – både vad gäller mark och vatten – och de gräsätande djuren avger metan som har mycket kraftig påverkan på klimatet. 70% av tidigare skogsklädd mark (regnskog) i Latinamerika är idag betesmark. Vad gäller kycklingar så föds de upp på soja och spannmål  – mat som skulle kunnat gå till människor. Kyckling  ger upphov till 3,5 gånger så stora utsläpp av växthusgaser som sojabönor. Dessutom är kycklingindustrin känd för sin extremt intensiva uppfödning, som resulterar i en femtedel kycklingar med benfel och många ihjältrampade och döda individer i trängseln. Hur ser du på detta? Jag tänker att du som matskribent har en sådan positiv uppgift att fylla. Att vi ställer om vår livsmedelsproduktion och kost är centralt för att kunna närma oss en hejd på klimatförändringarna men jag tror att många människor upplever det som svårt att hitta inspiration och vägledning. Tänk då vad det hjälper när man får läsa spännande, näringsrika och välkomponerade vegetariska recept i en stor dagstidning. Ha en bra dag!
Med vänliga hälsningar
Lina Flyrén

Ät inga djur helt enkelt

25 mars 2008

Kyckling, kyckling, kyckling. Kan du höra dem pipa när du blundar? Idag har kycklingbonden Elisabeth Nilsson en insändare i Svenska Dagbladet, som svar på Hanna Ahlzéns uppmaning att köpa ”ekologiska påskkycklingar”. Meat Responses svar längst ned. Elisabeth tycker att kritiken mot kycklinguppfödningen är ett hån mot ”alla oss bönder som sliter med att föda upp djur för att vi svenskar ska få riktigt bra mat”. Sorry Elisabeth, otacksamhet är och förblir kycklingindustrins lön. Men med 70 miljoner dödade varje år vore det väl konstigt annars?

Insändare 25/3:  Köp inga kycklingar – någonsin

Elisabeth Nilsson är kycklingbonde och tycker att man kan äta kyckling med gott samvete (Synpunkt 25/3) eftersom djuromsorgen är så god. Om så är fallet har jag några frågor: Hur kommer det sig att arton procent av svenska kycklingar lider av benfel vid 34 dagars ålder? Hur kommer det sig att nästan 140 000 kycklingar dog på vägen till slakteriet år 2006? Hur kommer det sig att höna och kyckling aldrig får träffa varandra? Det som Elisabeth Nilsson benämner ”världens tuffaste djuromsorgsprogram” tillåter att 36 kilo kyckling samsas per kvadratmeter – det blir ungefär en halv A4-sida var. Vilka naturliga beteenden tillgodoses på en sådan yta? Kycklingar är sociala djur som i naturligt tillstånd skulle krupit under sin mammas vinge och värmt sig och hon skulle visat dem till födan. I kycklingstallarna trängs tusentals individer på samma yta – det uppfyller knappast definitionen av att ”gå fritt”. Elisabeth Nilsson har rätt i att slakten är densamma för ekologiskt och konventionellt uppfödda kycklingar – och den är lika brutal för bägge. Djuren hängs vid fullt medvetande upp och ner på ett löpande band, bedövas genom ett elektriskt vattenbad och får sedan halsen avskuren.  Kycklingar äter spannmål och soja – mat som tar stora odlingsytor i anspråk och skulle kunnat gå direkt till människor. Det är inget klimatsmart val: kyckling ger upphov till 3,5 gånger så stora utsläpp av växthusgaser som sojabönor. Så låt både de ekologiskt- och konventionellt uppfödda kycklingarna vara: ät en vegetarisk biff istället och var glad för att ingen plågats och dött för din mat.  

Lina Flyrén

Tvärsäkerhet i Dagens Nyheter

24 mars 2008

Det är härligt att klimatdebatten engagerar så många. Det finns lika många sanningar som det finns agendor. Här är två insändare ur Dagens Nyheter den 20/3, Meat Responses svar längst ned.

Kofisar är inte något hot mot klimatet
Det påstås att kor skulle vara värre än bilar och att kött är klimatets värsting, nu senast i ”Uppdrag granskning”. Detta är intressant och skadar genom att flytta uppmärksamheten från viktigare orsaker till klimatförändringar. Kor och andra köttdjur ingår i ett kretslopp där födan består av växter som har tagit upp koldioxid från atmosfären. I kretsloppet ingår också metan, som visserligen har en större växthuseffekt än koldioxid men bara under kort tid. Detta medför att kornas metan i praktiken inte påverkar den globala uppvärmningen. Under loppet av några veckor omvandlas metan i atmosfären till koldixoid och vatten, som sedan kan tas upp av gröna växter och med det är kretsloppet slutet. Jämför med fossila bränslen (olja och bensin) inom transport, uppvärmning och industri som skapar koldioxid som inte ingår i något kretslopp utan för evigt hamnar i atmosfären. Det utesluter inte att jordbruk skapar koldioxid genom transporter och andra processer, problem i sig. Men kornas kött och kornas fisar är inget klimathot.
STURE HANSSON

Bara kor som släpper ut växthusgaser?
Såg senaste ”Uppdrag granskning” i SVT 12/3 där vi uppmanades att äta mindre nötkött eller helst avstå helt, därför att kor släpper ifrån sig massor med växthusgaser. Varför just kor? Alla andra fyrfota djur som finns i skog och mark, över hela världen, rapar, pruttar och bajsar inte dessa också och släpper ifrån sig massor med växthusgaser? Har någon sett vilka lass till exempel en elefant släpper ifrån sig när det uträttar sina behov? Och vi människor sedan, hur mycket växthusgaser släpper inte vi ifrån oss dagligen både fram och bak? Det sägs att kornas utsläpp är farligare därför att de är gräsätare. Men hur blir det om vi människor blir fler och fler vegetarianer? Blir inte då våra utsläpp också farligare? Visst inser jag att det krävs mycket för att vi skall komma till rätta med den globala uppvärmningen, men det finns gränser. Resonemangen börjar snart gå till överdrift.
GERHARD JACOBY

Köttindustrin är ett av de största hoten
Tillåt mig diagnostisera två sorters tvärsäkerhet. Den ena möjliggörs av djup okunskap, den andra av rädsla för förändring. Sture Hanssons och Gerhard Jacobys respektive insändare i DN den 20/3 är exempel på bägge. Sture Hansson förkastar Uppdrag gransknings program om köttindustrins miljöpåverkan med ett enkelt ”detta är inte sant”. Gerhard Jacoby är också skeptisk mot tanken att det skulle vara miljöskadligt att äta kött, men hans argument liknar mer en vädjan: ”Visst inser jag att det krävs mycket för att vi ska komma tillrätta med den globala uppvärmningen, men det finns gränser. Resonemangen börjar snart gå till överdrift.”

Nu var det ju inte Uppdrag granskning som lanserade insikten om djurindustrins klimatpåverkan. 2006 presenterade FN:s jordbruksorgan FAO rapporten Livestock’s long shadow, som slår fast: ”The livestock sector emerges as one of the top two or three most significant contributors to the most serious environmental problems, at every scale from local to global.” Och siffrorna talar sitt tydliga språk. Djurindustrin tar idag 70 procent av världens odlingsbara yta i anspråk. 70 procent av tidigare skogsklädd mark (läs regnskog) i Latinamerika är idag betesmarker och ytterligare en stor yta täcks av fodergrödor. 18 procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser kommer från djurindustrin – ”this is a higher share than transport.” Det handlar alltså inte enbart om att idisslare pruttar och rapar metangas. Det är dock en viktig faktor eftersom metan, per viktenhet, har en 23 gånger starkare effekt på den globala uppvärmningen än koldioxid. Enligt FAO stannar gasen i atmosfären i 9-15 år. Metan är en biprodukt i idisslares magar vid nedbrytningen av t.ex. fibrer i gräs och går inte att jämföra med den mängd metan som människor – vegetarianer eller ej – släpper ut. Sture Hansson menar att köttproduktionen är del i kretsloppet men nettoutsläppen av växthusgaser är betydligt högre än vad vår planets återstående lungkapacitet förmår ta upp. Djurindustrins skövling av skog för odling av fodergrödor och bete, djurindustrins förbränning av fossila bränslen vid produktion av konstgödsel till fodergrödor och metangasutsläppen från djurens pruttar, rapar och avföring bär stor del av den skulden. Dessutom är djurindustrin ”probably the largest sectorial source of water pollution” och ett av de större hoten mot biologisk mångfald på vår jord. Tyvärr är det nog så, Gerhard Jacoby, att det är vårt upphöjande av kött som oumbärlig mat som har gått till överdrift. Jag tror det är dags att börja tänka om – och börja tänka vegetariskt.
LINA FLYRÉN

Kycklingfrossa är inte ett alternativ

20 mars 2008

Det är uppenbart att vi måste in i debatten nu. Svensk Fågel ser sin chans och kommer göra sitt bästa för att klimatmedvetenheten ska resultera i fler dödade, inte färre.

http://www.svenskfagel.se/?p=2966

Insändare: Kyckling är inte ett alternativ
Det rasslar i ögonen på kycklingindustrins branschorganisation Svensk Fågel. Ät mer kyckling, jublar de i klimatdebatten, det är mindre dåligt för miljön än nötkött! Med deras logik kan vad som helst bli klimatsmart, om en hela tiden jämför med något som är värre. Nötkött ger upphov till 3,5 gånger så stora utsläpp av växthusgaser som kyckling. Kyckling ger i sin tur upphov till 3,5 gånger så stora utsläpp av växthusgaser som sojabönor. Man behöver inte vara matematiker för att se att klimatsmart mat är vegetarisk mat – grönsaker, sojakött, baljväxter, ni vet.

Kycklingar är goda foderomvandlare, informerar Svensk Fågel. Men likväl föds de upp på kraftfoder – importerad soja och spannmål – mat som kunde gått till människor. Och det är inga dåliga mängder de äter. Svenska kycklingar får bara leva i 35 dagar så de måste växa i en hisnande fart för att hinna bli någonting att lägga på grillen. Faktum är att en femtedel av alla kycklingar lider av svåra benfel efter några veckor i livet. Detta eftersom de äter mat som skulle passat Hulken och de är avlade att växa så snabbt att benen inte hinner med; de orkar inte bära sin tunga kropp.

Svensk Fågel gömmer sin industri bakom ”världens strängaste djurskyddslag”. En kycklinguppfödare får idag inhysa 36 kilo kyckling (ja, de räknas i kilogram, inte i antal djur) på en kvadratmeter – det blir ett halvt A4-papper var. Vilka naturliga beteenden kan tillgodoses där? I de stora stallarna trängs ofta tusentals kycklingar på samma yta och för den som besöker en kycklingfabrik står det omedelbart klart: här är varje djur inte en individ, utan ett litet kraftpaket av smärta. Många ligger halvdöda, nedtrampade i trängseln. Andra ska packas i lådor och föras till slakteriet där de hängs upp och ned i ett löpande band innan de får halsen avskuren. Vem tycker att det här är ett rimligt sätt att behandla andra kännande varelser på?

FN:s jordbruksorgan FAO pekar ut djurindustrin – kycklingproduktion inräknad – som en av de två till tre största orsakerna till några av jordens allvarligaste miljöproblem. Med den bakgrunden framstår förespråkandet av kycklingfrosseri som ett tecken både på haltande räknesinne och en rysligt låg ambitionsnivå. Lyckligtvis kan det vara både enkelt, spännande och gott att ställa om till vegetarisk kost och det finns massor av nyskapande recept på Internet som passar till påsken. Lycka till!

Live från kycklingindustrin – se hur uppfödningen går till här

Kyckling på fredag? Djurens Rätt har filmat kycklingindustrin här