Mark Bittman skriver veckokolumnen ”The Minimalist” i New York Times. Han är själv köttätare men hävdar att förnuftet starkt talar för vegetarianism. Videon är 20 minuter. Barn under 15 år bör inte se videon eftersom det finns fakta i den som är ytterst skrämmande…

Rajendra Pachauri, FN:s klimatpanels ordförande tar ställning för köttskatt i dagstidningen De Morgen, 1 september 2008: “Met een taks op vlees zounden mensen misschien ook minder vlees eten”. Vilket kan översättas “Med en skatt på kött kommer människor troligen äta mindre kött”.
- När det gäller snabba resultat för att minska utsläppen är mindre köttätande den bästa metoden, säger Rajendra Pachuri till tidningen Observer.
2007 fick FN:s klimatpanel Nobels fredspris tillsammans med USA:s före detta vicepresident Al Gore.
Se videon nedan där han förklarar varför det är mycket bråttom med åtgärder för att minska köttkonsumtionen.

Detta svar fick vi i Västerbottens Kuriren.

Här kan vi svara: insandare@vk.se

Den här debattartikeln kom in i många tidningar )

Köttskatt för klimatets skull
Allt fler debattörer propagerar för miljöskatter på animaliska livsmedel, en så kallad köttskatt. Orsaken till att en sådan skatt diskuteras är att djurhållningen enligt FN globalt står för 18 procent av mänsklighetens växthusgasutsläpp och är ett av de allra största problemen vad gäller bland annat markförstörelse, ökenspridning, övergödning och vattenförstörelse.
Efterfrågan på betesmark för nötdjur är det som driver regnskogsskövlingen på de flesta håll i världen och utgör därför det allra största hotet mot biologisk mångfald. Idag används 70 procent av den regnskogsmark som skövlats av människan till bete för nötdjur och ytterligare en yta av Belgiens storlek skövlas varje år bara i Amazonas.

I Sverige står djurhållningen för ungefär en fjärdedel av växthusgasutsläppen och är huvudorsaken till försurning och övergödning. Östersjöekosystemet är idag nära en total ekologisk kollaps på grund av den övergödning som framför allt djurhållningen orsakar. Animalieproduktion är kort sagt en av våra allra största miljöbovar i alla kategorier och på alla nivåer såväl globalt som lokalt.
Därför är det mycket viktigt att vi minskar köttkonsumtionen radikalt för att inte köra det globala ekosystemet i botten. Och det är bråttom. En minskning av köttproduktionen innebär reduktion av växthusgasutsläppen helt utan några infrastrukturinvesteringar eller kostnader för samhället. Minskad köttkonsumtion minskar dessutom inte bara de direkta utsläppen från animalieproduktionen.

Den frigör dessutom stora jordbruksarealer för hållbar biobränsleproduktion och möjliggör koldioxidsänkor genom återskogning av betesmark. Produktion av animaliska livsmedel är nämligen extremt resurskrävande i relation till produktion av vegetabiliska livsmedel med samma näringsvärde. I Sverige använder vi drygt två tredjedelar av de grödor vi odlar som djurfoder. Genom att låta djur äta maten innan vi äter djuren mångdubblar vi den odlingsareal som behövs för att mätta varje människa.

Minskad global köttkonsumtion skulle också ge positiva effekter vad gäller livsmedelspriser och fattigas tillgång till mat. Efterfrågan på agrobränslen som etanol och biodiesel har fått livsmedelspriserna att skjuta i höjden.
Men det är bara droppen som fått bägaren att rinna över. Grundorsaken till den pågående matkrisen är vår höga och snabbt ökande köttkonsumtion. Idag används ungefär 70 gånger mer mark för att producera kött än för att producera etanol. Miljöskatter är ett effektivt sätt att minska efterfrågan på animaliska produkter och därmed utsläppen från djurhållningen.

Allmänhetens kunskap om djurindustrins extrema negativa miljöeffekter växer. Med den ökande kunskapen växer också acceptansen för styrmedel för att begränsakonsumtionen.
De flesta svenskar har full förståelse för att vi har miljöskatter på bensin och diesel. Det är därför svårt att se att vi inte skulle acceptera miljöskatter på animaliska produkter när vi inser att djurhållningen för animalieproduktion står för en nära dubbelt så stor del av världens globala växthusgasutsläpp som vägtransporterna.

Det lär inte dröja länge innan alltfler länder börjar inse att köttskatt är ett effektivt, snabbt och billigt sätt att minska växthusgasutsläppen.
I och med den höga medvetandegraden om djurhållningens miljöpåverkan hos den svenska allmänheten har Sverige chansen att gå före och utveckla ett system för punktbeskattning av kött. På så sätt kan vi snabba på processen med införandet av liknande styrmedel i fler länder.
Per-Anders Jande
Svensk mat- och miljöinformation

2008-08-06

Fientliga industrier styr vår politik
Publicerad i SvD: 29 juli 2008, 04.40

Livsmedelsverket och Jordbruksverket åker till Kina för att försöka öppna upp för ökad köttexport. De hymlar inte med att de åker på den svenska köttindustrins uppdrag. Djurindustrin är en av våra allra största miljöbovar och utgör huvudproblemet vad gäller försurning, övergödning och östersjöekosystemets kollaps. Samtidigt står denna industri för en fjärdedel av Sveriges växthusgasutsläpp. Animaliska livsmedel är den källa till utsläpp av växthusgaser där vi har störst potential att snabbt minska våra växthusgasutsläpp. Genom att punktbeskatta animaliska livsmedel på samma sätt som vi beskattar bensin och andra miljöskadliga produkter, samtidigt som vi stimulerar konsumtion av vegetabilier, skulle vi kunna få ner animaliekonsumtionen och därmed växthusgasutsläppen avsevärt. Sänkningen skulle ske snabbt och helt utan kostnader för samhället.

Men nu tänker alltså våra svenska myndigheter i stället arbeta för ökad köttproduktion för export till Kina. På uppdrag av vår smutsigaste industri – djurindustrin – kommer våra myndigheter att aktivt arbeta för ökade växthusgasutsläpp och ökad förstörelse av den svenska miljön. De kommer aktivt att arbeta mot uppställda miljökvalitetsmål och de klimatmål som diskuteras i Sverige och internationellt. Djurindustrins lobbyorganisationer med LRF i spetsen har i dag en nästan absolut makt över Sveriges livsmedelspolitik och därmed över en stor del av den reella klimatpolitiken. Och djurindustrin vill absolut inte sänka sina utsläpp, utan kraftigt höja dem.

Varför låter vi våra mest miljöfientliga industrier styra Sveriges klimatpolitik och varför motarbetar våra myndigheter aktivt uppställda miljömål? Vi måste påminna våra politiker och myndigheter om att vi aldrig kan nå uppställda miljömål så länge vi för en politik som går i motsatt riktning.

Vi måste börja kräva en politik som gynnar vår miljö och våra barn i stället för en politik som kortsiktigt gynnar en liten men extremt klimatfientlig industri.
Per-Anders Jande
Informationsansvarig på Svensk mat- och miljöinformation, Spånga

http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=28140

–klipp–
Ökad efterfrågan, utbudseffekter och portföljinvesteringar bakom stigande råvarupriser
En orsak till de höga råvarupriserna är den ökade efterfrågan på världsmarknaden från tillväxtekonomier. Högre inkomster per capita i Kina, Indien och andra snabbt växande ekonomier har lett till ökad efterfrågan på livsmedel och även förändringar i sammansättningen av livsmedelskonsumtionen. Särskilt har efterfrågan på kött ökat, vilket i sin tur drivit upp efterfrågan och priserna på foderspannmål. Detta sprider sig också vidare till övriga livsmedelsgrödor. Det är rimligt att tro att efterfrågan på livsmedel i världen kommer att förbli hög.
–klipp–

Här kommer fyra rationella skäl att införa köttskatt.

1) Staten ska inte i onödan styra individens matkonsumtion. Subventionerna till det finländska lantbruket motsvarade 47% lantbruksproduktionens värde. De största stödsummorna gick till djurindustrin. Siffrorna i Sverige torde vara snarlika. Eftersom kött är mycket dyrare att producera i förhållande till vegetabilier så påverkas köttets slutpris och därmed konsumtionen mycket mer av subventionerna. En köttskatt i Sverige kan kompensera för detta. Subventionerna kommer vi inte åt eftersom de till stor del beslutas på EU-nivå.

2) Ökat köttätande leder till svält. I genomsnitt dör 13 689 barn varje dag av akut undernäring. Nu riskerar ytterligare 100 miljoner människor svält, enligt FN, på grund av kraftigt höjda matpriser. Enligt EU-kommissionen, Marianne Fischer Boel, är den ökade köttkonsumtionen huvudorsaken. Det krävs många gånger mer åkermark för att producera kött än vegetabilier vilket ökar efterfrågan på jordbruksmark vilket i sin tur driver upp priserna. Om ingenting görs räknar FN med en fördubblad köttkonsumtion 2050. Det vore en katastrof för världens fattiga.

3) Köttproduktionen leder till växthusgasutsläpp. Globalt står jordbruksektorn för 25% av växthusgasutsläppen, varav köttproduktionen står för 18%. Officiell står jordbruksektorn i Sverige för 13-14% av växthusgasutsläppen. Men då har man inte räknat in exempelvis import av kraftfoder (soja) vilket leder till stora växthusgasutsläpp då regnskog huggs ner. Totalt är svenskt jordbruk och köttproduktion inte mycket bättre än det internationella genomsnittet. Dessutom är hälften av allt nötkött som konsumeras i Sverige importerat. Transportsektorn står för 13,5% av växthusgasutsläppen. Varför skulle 60-70 procent av priset på den miljöfarliga bensinen kunna bestå av skatt, medan köttet både har en skattesubventionerad produktion och en låg moms på 12 procent?

4) Den höga köttkonsumtionen skadar hälsan. Världscancerfonden har uppgraderat varningen för rött kött till högsta nivån och avråder helt ifrån alla processade charkvaror, som korvar och pastejer. Budskapet är att äta mindre än 500 gram tillagat rött kött i veckan.

Forskning på Chalmers Tekniska Högskola visar att köttskatt är effektivt. Det räcker med 15 kronors skatt per kilo nötkött för att minska konsumtionen med 13 procent.

http://web.stt.fi/svenskslc/40408477.php
 
Subventionerna till det finländska lantbruket motsvarade i fjol nästan hälften av lantbruksproduktionens värde. Lantbruket fick över 1,8 miljarder euro i olika sorters stöd, vilket motsvarade 47 procent av produktionens värde. I fjol var lantbruksproduktionen värd 3,8 miljarder euro.
Av subventionerna härstammade närmare 1,3 miljarder euro ur EU:s system för lantbruksstöd. Ungefär 550 miljoner euro var nationellt stöd.De största stödsummorna gick till produktionen av mjölk, griskött, nötkött, kött av fjäderfä och korn. Till mjölkproduktionen betalades 486 miljoner euro i stöd och till produktionen av griskött närmare 286 miljoner euro.

Gårdsstödet från EU uppgick till 0,5 miljarder euro, LFA-stödet till 0,4 miljarder euro och miljöstödet till 0,3 miljarder euro.

Trädgårdsnäringen fick drygt 59 miljoner euro i stöd. Stödet till växthusnäringen utgjorde merparten därav. Stödet till trädgårdsnäringen motsvarade mindre än 14 procent av produktionens värde. Även om man bortser från stödet hade trädgårdsnäringen större intäkter än utgifter.

Lantbruket sysselsatte i fjol i snitt 89 000 personer. Dessa utgjorde 3,6 procent av den sysselsatta arbetskraften. (FNB)

Expressen 29 april 2008.

http://www.expressen.se/ledare/marteus/1.1138779/ann-charlotte-marteus-slopa-biffen

http://www.stockholmsfria.nu/artikel/21413

Konsumtionen av kött och mjölk i Sverige står för så mycket som en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser. På global nivå står den animaliska livsmedelsproduktionen för 18 procent av utsläppen. Så varför har vi inga miljöskatter på kött och komjölk?

FRIA TIDNINGEN En intressant konflikt om svenskarnas och västvärldens matvanor är under uppseglande. För köttkonsumtionen ökar ännu mer än utsläppen från biltrafiken. Kött är kanske ännu mer än bilismen en del av den västerländska livsstilen, åtminstone mentalt.
Miljöskatter och andra åtgärder för att begränsa biltrafiken är sedan länge accepterat som något som behövs, från vänster till höger i den svenska partipolitiken. Nu har det dock visat sig att kött- och mjölkproduktionen står för ännu större utsläpp av växthusgaser, och den enda rimliga slutsatsen är väl att också miljöskatta animaliska livsmedel? Eller?

Nej, inte alls, enligt konservativa bastioner, som Svenska Dagbladets ledarredaktion och Lantbrukarnas Riksförbund. LRF försvarar den svenska köttproduktionen med en klassisk variant av att skylla ifrån sig: ”De andra är mycket värre!”.

I sitt svar på inslaget om köttets miljöpåverkan i SVT:s Uppdrag Granskning skriver LRF att i Brasilien – där genererar minsann köttproduktionen ännu mer miljöfarliga utsläpp än i Sverige.
På detta kan man lätt svara: Visst, det må så vara, att det finns ännu mer miljöfarlig köttproduktion i andra länder. Men varför skulle det hindra oss att agera mot miljöfarlig matproduktion här?

Om det skulle vara möjligt att införa en extra straffskatt på importerat kött hade det förstås inte varit fel, men dagens frihandelsregler förhindrar dessvärre sådana nationella regler. Så länge frihandel mer eller mindre framhålls som en religion inom den globala politiken kommer vi tvingas hitta andra vägar att minska miljöfarlig verksamhet.

I första hand kan vi redan nu göra det enda vettiga: straffbeskatta animaliska livsmedel (säväl svenska som importerade) istället för att subventionera dem (som vi gör i dag).

Nu säger många högerdebattörer att förslaget om köttskatt helt enkelt är ett oacceptabelt krav från vego-talibaner, som bara älskar att från staten reglera folks matvanor. Men varför skulle 60-70 procent av priset på den miljöfarliga bensinen kunna bestå av skatt, medan köttet både har en skattesubventionerad produktion och en låg moms på 12 procent?
Svaret är att våra matvanor upplevs som något djupt privat. Något som ingen annan ska lägga sig i. Därför är det viktigt att konkretisera kravet på köttskatt. Köttskatt innebär ju inte att kött förbjuds. Även vi som är veganer och vegetarianer inser att det inte skulle vara möjligt med något sådant förbud.

De som äter kött kommer alltså att kunna knapra vidare, men det kommer att svida lite mer i plånboken. Forskning på Chalmers Tekniska Högskola visar att det räcker med 15 kronors straffskatt per kilo nötkött för att minska konsumtionen med 13 procent.

Miljöskatt på animaliska livsmedel kommer helt enkelt att minska konsumtionen av kött, och öka försäljningen av vegetariska livsmedel. Det tjänar både miljön och vi själva på. Att färre djur behöver plågas av köttindustrins ovärdiga djurhållning är en god bieeffekt.
De som motsätter sig köttskatt har hittills inte kunnat prestera ett enda hederligt argument. Ändå påstår de sig värna om miljön. Det är inte annat än politiskt hyckleri.

Linus Brohult

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=2028584

Carlgren: Biobränsledebatten fel ute

Håller inte med om argument.

Flera regeringar i Europa tvivlar nu på etanolproduktion i utvecklingsländer. Orsaken är bland annat att framställning av etanol kan komma i konflikt med livsmedelproduktionen i utvecklingsländer. Men miljöminister Andreas Carlgren delar inte uppfattningarna i Tyskland och Storbritannien.

Miljöminister Andreas Carlgren
Tätnande frågetecken kring biobränslen (22 april)
– Jag tycker att de koncentrerar sig på fel lösning. Lösningen nu är inte att allmänt börja strypa biobränsleproduktion eller att plötsligt börja darra på manschetten om inriktningen i EU, säger Andreas Carlgren.

– Utan det är att dels fastställa hållbarhetskriterier och se till att den processen skyndas på i EU, att vi sätter upp klara kriterier som också kommer att sortera ut det som är miljödåligt, men släppa fram det som är miljöbra, säger Andreas Carlgren.

Kritiken den senaste tiden gäller att storsatsningen på etanolproduktionen i utvecklingsländer skulle inkräkta på odling av livsmedel, speciellt i Afrika, och att västvärdens behov av biobränsle till drivmedel bidrar till att trissa upp priserna på livsmedel. Men Andreas Carlgren anser att det också finns andra orsaker till livsmedelskrisen.

– Det beror framförallt på den ökande köttkonsumtionen i världen. Det ökar kraven på fodersäd, det finns också brist på säd på livsmedelsmarknaden. Det är de stora problemen. Biobränslemarknaden är en liten del av orsaken.

Den brittiska vetenskapsakademin kom i januari med en rapport, som också ifrågasatte etanolens positiva klimateffekter. Till exempel, avverkning av regnskog för att anlägga oljepalmsplantager släpper istället ut stora mängder koldioxid, och etanolen kräver i varierande grad energi vid framställningen.

Tysklands biståndsminister, Heidimarie Wieczorek-Zeul, har föreslagit ett tillfälligt stopp för etanolproduktion och Storbritanniens premiärminister, Gordon Brown, har framkastat att EU:s mål för biobränsle som drivmedel kan behöva ändras.

– Det är fel väg att gå, säger Andreas Carlgren.

Nu arbetar EU alltså med kriterier, som ska bestämma vilka regler som ska gälla för en hållbar produktion av de biodrivmedel, som importeras till EU.

– Se till att hållbarhetskriterierna kommer fram, att de finns på plats i EU och att de kan gälla globalt. Det gör att vi inte får den här konflikten med livsmedelsproduktionen. Den processen tycker jag ska skyndas på. Det är det som är det viktiga nu.

Anders Wijkman om kött, miljö och styrmedel (1 av 3)

Anders Wijkman om kött, miljö och styrmedel (2 av 3)

Anders Wijkman om kött, miljö och styrmedel (3 av 3)

Här kan vi lyssna på debatten om köttskatt mellan Per-Anders Jande (från Meat Response och Smmi) och LRF i Sveriges Radio Kalmar: Lyssna här